Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF)

I Mjölby kommun vill vi att barn och unga ska ha en fungerande skolgång samt ett liv fritt från droger och kriminalitet. Samverkan inom skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) är ett arbetssätt för att lyckas med det.

Vad är SSPF?

I Mjölby kommun samverkar skola, socialtjänst, polis, och fritid (SSPF) förebyggande för barn och ungdomar. SSPF är en frivillig samverkansform som riktar sig till familjer, barn och ungdomar mellan 10 och 17 år.

När kan SSPF bli aktuellt?

Syftet med samverkan är att tidigt uppmärksamma unga mellan 10 och 17 år. Tillsammans med vårdnadshavare, barnet/ungdomen och andra samverkansaktörer samarbetar vi för att bidra till en positiv utveckling för individen som det finns oro kring. Oron kan till exempel handla om:

svårigheter att koncentrera sig i skolan
hög frånvaro från skolan
ett normbrytande beteende
barnet/ungdomen har begått brott
drogproblematik

Ofta krävs flera saker för att barn och ungdomar ska hamna i kriminalitet eller drogmissbruk – inte bara en.

Samtycke behövs

För att samarbetet i SSPF ska fungera behöver du som vårdnadshavare godkänna att sekretessen mellan myndigheterna bryts. Det sker genom en samtyckesblankett. Då kan myndigheterna dela information om ditt barn eller din ungdom.

Är du orolig för ett barn eller en ungdom?

Om du känner dig orolig för något barn eller någon ungdom i din närhet, kan du kontakta vår SSPF-koordinator. Se kontaktuppgifer nedan.

Här finns en broschyr med all information som du kan skriva ut vid behov. Pdf, 538.5 kB.

Fakta om SSPF

SSPF står för Samverkansformen Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid. SSPF som samverkansform har funnits i delar av Sverige sedan 2007. Modellen är väl beprövad och utvärderad. Det framgångsrika med samverkansmodellen är att socialtjänst, skola och polis och fritid skapar en gemensam problembild och är överens om vilka delar som samarbetet ska ske kring.

Arbetet är inriktat mot förebyggande och främjande arbete med gemensamma handlingsplaner. Alla aktörer tillför sin kunskap för att ge en så heltäckande bild som möjligt. SSPF arbetar främst kring en individ, men det kan även finnas insatser på gruppnivå. Idag jobbar cirka 150 kommuner i Sverige med SSPF.

Att arbeta i SSPF - ett exempel

För att förklara hur arbetet inom SSPF kan vara kommer här ett exempel.

Lou är 14 år och har väckt omgivningens oro eftersom hen har en ökad skolfrånvaro, det finns en oro kring bruk av narkotika och hen har börjat umgås med ett gäng som betecknas som kriminellt i bostadsområdet. I Lous kommun bedrivs sedan ett par år SSPF och det är skolan som inhämtar samtycket från Lous vårdnadshavare utifrån oron som finns.

Först sker ett möte med SSPF-koordinatorn, kuratorn från Lous skola, en representant från socialtjänsten, en områdespolis och samordnaren för den lokala fritidsgården. Alla parter har gjort en riskbedömning utifrån oron som kommit in till respektive aktör. På mötet bestäms att gå vidare till nästa steg i SSPF. Det beslutas också att extra resurser för Lou kan sättas in från alla parter om det skulle behövas.
Koordinatorn för SSPF bjuder sedan in Lou och hens föräldrar, de personer från skolan och fritidsgården som känner Lou närmare till ett möte. Även en representant från områdespolisen och en handläggare från socialtjänsten bjuds in till mötet. Ibland kan det även vara en medarbetare från Familjeteamet.

Vid mötet används samtycket som skrivits på igen för att kunna dela information mellan parterna och alla närvarande berättar om sin bild av Lou och hur oron ser ut hos var och en. De diskuterar också vilka styrkor och resurser som kan komma till nytta för Lou.

Vid mötet tar man fram en plan för arbetet framåt för Lou. Där framgår det vad alla aktörer ska bidra med, inklusive Lou själv och vårdnadshavarna. Planen bygger på de styrkor vårdnadshavarna och Lou har samt vad som behöver göras för att oron ska sänkas. Lou får berätta om sina intressen och sin inställning till SSPF och till förslagen i planen.

Vid mötet bestäms målen i Lous plan och när de ska följas upp.
De olika aktörernas åtgärder blir följande:

Socialtjänstens insatser blir drogtester och samtal utifrån den oro kring droger som finns.
Skolans åtgärder blir extra stöd för att öka närvaron samt extra anpassningar i skolmiljön för Lou.
Polisen tar ansvar för att hålla kontakt med föräldrarna och köra hem Lou om hen påträffas i miljöer eller situationer som anses olämpliga för hen.
Lou har inte något särskilt fritidsintresse, men är ibland på den lokala fritidsgården. Hen har en bra relation med speciellt en fritidsledare och denne tar på sig att prata vidare med Lou om alternativa möjligheter när det gäller fritidsintressen.

Vid mötet beslutas hur ofta man ska träffas. Vid kommande möten följs respektive del i planen och dess resultat upp. Man frågar sig till exempel:

Har åtgärderna fungerat som tänkt för Lou och hens familj? Om inte, vad behöver göras annorlunda?
Saknas till exempel barn- och ungdomspsykiatrins medverkan? Behöver de kopplas in och i så fall hur? Och så vidare.

Koordinatorn för SSPF håller kontakt med Lou och vårdnadshavarna och stämmer av regelbundet. Processen inom SSPF kan hålla på under cirka 4-8 månader. Detta beror på inom hur många områden aktörerna känner oro och hur arbetet går tillsammans med familjen.

SSPF avslutas när allting är på rätt väg och oron inte finns kvar. Om SSPF inte har fungerat som det var tänkt och oron kvarstår, görs en orosanmälan till socialtjänsten av koordinatorn och de får hjälpa familjen med andra insatser.