Känner du någon som är utsatt för våld i en nära relation?
Det kan vara svårt att upptäcka att någon blir misshandlad av sin partner. Många har en bild av hur en våldsutsatt person är, men ofta ser verkligheten annorlunda ut.
Som vän, släkting, arbetskamrat eller granne kan du ibland märka att allt inte står rätt till och du kanske misstänker eller till och med vet att någon blir utsatt för våld av sin partner. Du vill hjälpa, men vet inte hur. Det viktigaste är att våga se, våga fråga och att inte släppa taget om den våldsutsatta.
Utåt sett kan paret/familjen tyckas helt ”vanliga”, men det finns tecken och det är viktigt att man inte väljer att blunda för dem.
Några exempel
- Extrem svartsjuka - Hen får inte längre prata med eller umgås med andra. Svartsjukan kan även gälla barnen, husdjuren, vänner eftersom partnern inte står ut med att andra får hens uppmärksamhet.
- Isolering - Hen slutar gradvis att umgås med sin familj och sina vänner och följer inte längre med på saker som tidigare utan att partnern är med.
- Kontroll - Partnern lämnar och hämtar från jobbet varje dag, denne ringer, sms:ar och skickar e-post flera gånger om dagen för att få veta vad hen gör och vem hen är med. På en arbetsplats kan detta uppmärksammas av kollegor.
- Blåmärken - Om du märker att hen ofta har blåmärken eller rivsår som hen försöker dölja, eller om du märker av att hen har ont av sättet hen går, sätter sig eller rör sig på. Om du märker att hen börjar dra sig undan och inte längre kan delta i olika sociala aktiviteter, att hen inte kan ta några beslut utan att först fråga sin partner eller om hen inte längre kan träffa dig själv är det dags att reagera.
Vad gör man som anhörig?
Om du misstänker att någon i din närhet blir utsatt för våld av sin partner är det viktigt att du vågar ställa frågan till hen. Om hen ska kunna ge ett ärligt svar är det viktigt att det görs på ett bra sätt, så välj tillfälle med omsorg. Se till att ni är själva och ha en öppen attityd.
Ett bra sätt att leda in samtalet på ämnet kan vara att ta upp en artikel du läst eller en film du sett som handlar om våld i nära relationer. Utifrån det kan du gå vidare och fråga om det du märkt och är orolig för. Det är väldigt viktigt att du inte är anklagande, utan så rakt och enkelt som möjligt försöker få hen att förstå att du frågar för att du bryr dig om hen och att du är rädd för att hen far illa.
Det är mycket möjligt att hen inte väljer att berätta något för dig. Hen kanske blir arg och nekar till det du säger. Även om det är oerhört frustrerande så försök tänka på att det är en lång och svår process att erkänna att man blir utsatt för våld av någon som säger sig älska en.
Hen kanske inte har erkänt det för sig själv än. Det viktigaste i det här läget är att du visar att du bryr dig och att du finns där om hen vill prata vid ett annat tillfälle. Ofta är det så att den person som vågat ställa frågan är den som hen till slut vänder sig till för att få hjälp.
Stort förtroende om hen berättar
Om hen berättar för dig hur hen har det hemma är det ett stort förtroende du fått och det är viktigt att du tar det hen säger på allvar. Berättar hen om misshandeln är det bra för dig att känna till att våldsutsatta personer nästan alltid underdriver det våld de drabbas av. Visa att du orkar höra det hen har att säga och var aktiv och ställ frågor. Våga fråga hur partnern slår, när det har hänt, om denne har tvingats till sex och så vidare.
Berätta att det finns ingenting som försvarar våldet, och att hen inte förtjänar att bli behandlad illa. Fråga också vad hen vill att du ska hjälpa till med. Vill hen ha någon att prata med eller behöver hen mer konkret hjälp att ta sig ur förhållandet?
Kom ihåg att om man lämna ett förhållande där misshandel förekommer så är det som sagt ofta en långvarig och svår process. Ofta tar det flera försök för någon att lämna partnern innan hen slutligen lyckas. Skynda därför inte på utan invänta att hen är mogen att själv fatta ett eget beslut och anklaga inte hen om denne återvänder till sin partner.
Stötta beslutet att lämna partnern. Om hen har valt att lämna förhållandet, stötta och uppmana hen att aldrig återvända till sin partner. Ge inte rådet att stanna i förhållandet för barnens skull. Barn som tvingas uppleva våld i hemmet far mycket illa!
Var försiktig i dina kontakter. Låt inte hens partner få kännedom om din kontakt med personen. Den kan innebära en fara för hen om denne börjar misstänka att hen har berättat vad som försiggår i deras relation. Den absolut farligaste situationen för en våldsutsatt är när hen hotar att lämna sin partner eller precis har lämnat denne.
Råd
- Om du ser eller hör att hen blir misshandlad – vänta inte. Ring polisen eller någon person som du vet kan ge hjälp.
- Tala öppet vid ett lämpligt tillfälle om att det inte är personens fel att hen blir misshandlad. Ansvaret ligger alltid på den som misshandlar. Hen är inte heller ensam om att bli det. Det är vanligare än man tror.
- Läs på och samla information åt hen. Telefonnummer är viktiga.
- Ta reda på vilka resurser som finns i samhället och hjälp henne att komma i kontakt med Krismottagningar, socialtjänst, sjukvård, polis eller annan instans.
- Tala om val och möjligheter och stötta hen att tro att hen klarar en förändring. Hjälp hen att förbereda en akut flyktplan.
- Hitta lösningar för att upprätthålla er kontakt.
- Bygg upp ett nätverk som kan ställa upp i akutsituationer. Ställ själv upp med boende för hen och barnen i akuta lägen och barnpassning vid behov, men utsätt inte dig själv för risker.
Ha tålamod och ge inte upp
Sist men inte minst, ha tålamod och ge inte upp. Det handlar inte om om, utan när hen väljer att lämna relationen, även om det kan kännas helt hopplöst ibland.
Barn som far illa
Om du misstänker att ett barn eller ungdom far illa bör du anmäla det till omsorgs- och socialförvaltningen. Du behöver inte veta säkert om något är fel, det räcker med att du misstänker eller känner oro för barnet. Du kan göra det via e-tjänsten nedan.
Kontakt
Team våld i nära relation & Familjeteamet: 010-234 62 00
Samordnare våld i nära relation: 010-234 55 11
Enheten barn och unga: 010-234 52 20
Enheten för vuxna: 010-234 56 56
Socialtjänstens mottagning: 010-234 56 56
Motala kvinnojour: 0141-512 00
Kvinnofridslinje: 020-50 50 50
Stödlinje för män: 020-80 80 80
Stödlinje för vuxna transpersoner: 020-55 00 00
Skriv ut