Lokalhistoria
Kommunens huvudort Mjölby kallades på fornsvenska Mölloby, av mylna eller mölna, som betyder kvarn.
Mjölby var från början en kvarnby dit bönderna kom från när och fjärran för att mala sin säd vid Svartåns forsar och fall.
Kvarnarnas stad
Mjölby var en kvarnby redan på 1100-talet. Forsarna i Svartån och den bördiga slätten bidrog till att det fanns ett flertal kvarnar under medeltiden. På 1700-talet växte kvarnarnas antal i Mjölby men vid den stora branden 1771 förstördes samtliga utom två. År 1828 fanns det elva kvarnar. År 1873 kom järnvägen och 1900 blev Mjölby ett stadssamhälle. Mjölby fick sina stadsrättigheter 1920.
Dackefejden
Bondeupproret Dackefejden riktade sig mot Gustav Vasa som ständigt avkrävde bönderna nya skatteplågor.
Striden vid Kungshögarna
Gustav Vasa hade plundrat kyrkor på alla dyrbarheter. Han förbjöd folket att avverka ekar och bokträd för de ansågs tillhöra kungen. Han förbjöd också folket att sälja oxar och andra djur till utlandet. Han tillsatte fogdar som skulle kontrollera bönderna. Nils Dacke, som var bonde från skogsbygden mellan Småland och Blekinge gjorde då uppror. Han uppbådade allmogen i Småland och Östergötland till väpnat motstånd.
Mitt under Dackefejden vintern 1542-43 kom det till en sammandrabbning mellan Nils Dackes bondehär och en kunglig styrka vid Kungshögarna i Mjölby. Drabbningen slutade oavgjort men striden blev början på slutet för bondeupproret.
I mars 1543 sårades Nils Dacke svårt i en drabbning i trakten av Virserum i Småland. Sommaren 1543 uppspårades han med hjälp av förrädare bland sina egna män i gränstrakterna mellan Blekinge och Småland och dödades. Hans lik fördes till Kalmar där hans huvud, krönt med en kopparkrona, sattes på en ekstubbe.
Gammalt mot nytt
Dackefejden representerar ett högst avgörande steg i Sveriges historiska utveckling. Den är den sista våldsamma uppgörelsen mellan det decentraliserade medeltida bondesamhället och den nya tidens tillväxande centralmakt, en kamp mellan det gamla och det nya. Dackes upror är den största folkresningen någonsin i Sverige, och det skakade den första Vasakungens tron och gav eko långt ut i Europa. Under Dackefejden var troligen cirka 6000 man inblandade, 3000 på var sida.
Fem blev en
Mjölbys vapen
Skeninges vapen
Bobergs vapen
Vifolkas vapen
Folkungas vapen
1971 fogades Mjölby stad, Skänninge stad, Vifolka landskommun, större delen av Folkunga landskommun och en del av Boberg landskommun samman till Mjölby kommun.
Sammanläggningen kom sig av en kommunindelningsreform som beslutades av riksdagen 1962. Målet var att så många som möjligt skulle kunna bo och arbeta i samma kommun.
Sverige delades in i 282 kommunblock. Eftersom blocken inte i önskvärd takt omvandlade sig till storkommuner, beslöt riksdagen att det var slut med frivillighetsprincipen och att reformen skulle vara helt genomförd 1 januari 1974. Mjölby kommun slapp att bli "tvångsindelad" genom att sammanläggningen genomfördes 1971.
1971 försvann också de kommunalrättsliga begreppen stad, köping och municipalsamhälle, nu kallades allt kommuner.
Innan 1971
Naturligtvis finns också en historia bortom 1971. År 1890 förenades Västra Skrukeby med Högby. Municipalsamhället Mjölby inrättades i Mjölby landskommun 1899 för att 1920 ombildas till Mjölby stad.
Kommunreformen 1952 innebar att Boberg bildades av åtta småkommuner och Folkunga och Vifolka av vardera sex småkommuner. Högby gick upp i Mjölby stad och Bjälbo förenades med Skänninge stad.
Skriv ut