När ditt barn blir sjukt

De flesta barn får hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid lindrig hosta utan feber och med ett gott allmäntillstånd kan barnet ofta vara i skolan. Vid långdragen hosta finns anledning att diskutera med vårdcentral, för att utesluta att det rör sig om exempelvis allergi.

Kikhosta orsakas av en bakterie och börjar som en vanlig förkylning och efter ett par dygn hostar barnet alltmer. Kikhosta förekommer trots att det ingår i allmänna vaccinationsprogrammet. Inkubationstid, den tid det tar innan sjukdomen bryter ut, är 1-2 veckor.

Barnet kräks ofta upp slem i samband med hostattackerna. Kikhosta är farligt framför allt för spädbarn och äldre personer. Efter 1-2 veckor är hostan svår och övergår i hostattacker. Hostan har ett segt slem och under attackerna hostar barnet så det tappar andan, när barnet drar in luft hörs det väsande eller pipande ljudet som kallas för kikning.

Kontakta alltid vård om du misstänker att ditt barn har kikhosta.

Lusen är 2-3 millimeter stor och smittar via närkontakt, huvud mot huvud. Ibland förekommer klåda, men inte alltid. I hårbotten kan även ägg upptäckas. Huvudlöss är mycket smittsamt och om ditt barn drabbats av löss, meddela skolan så de kan informera andra föräldrar om att inspektera sina barn.

Huvudlöss behandlas genom luskamning och receptfria preparat som finns på apoteket. När barnet är behandlat kan det återgå till skolan. Vid terminsstart är det bra att ha som regel att luskamma sina barn 2 gånger i veckan för att upptäcka en eventuell lusinfektion.

Om ditt barn får huvudlöss bör skolan informeras för att göra andra föräldrar uppmärksamma på symptom och på så vis minska spridningen.

Höstblåsor kallas ibland även för ”hand- fot- mun sjukdom” och orsakas av virus. Inkubationstiden är 3-7 dagar. Blåsorna sitter i munnen eller på läpparna samt ibland på händerna och fotsulorna. Barnet kan få feber och bli illamående. Viruset smittar från person till person vid nära kontakt framför allt via händerna.

Barnet kan återgå till skolan efter ett dygns feberfrihet förutsatt att barnet mår bra och orkar med. Detta oavsett om barnet har utslag eller inte. Alla barn får inte symtom trots att de är smittade och därför sprids smittan oftast till många barn i barngruppen

Impetigo är en smittsam sjukdom i huden som orsakas av bakterier och sprids via direktkontakt. Inkubationstid 2-3 dagar. Ger gulaktiga såriga utslag, blåsor eller både utslag och blåsor, ofta runt näsa och mun men kan även förekomma på andra delar av kroppen.

Ofta bildas nya blåsor intill tidigare utslag. Utslagen kan klia och svida men barnet är ofta opåverkat. Barn med impetigo ska trots det vara hemma från skolan till dess att sår och blåsor torkat in. Undantag om såren går att täcka med förband.

Om utslagen håller sig till en begränsad del av kroppen och barnet inte har feber, kan man sköta om det själv genom att tvätta noga med tvål och vatten morgon och kväll. Badda eventuellt med klorhexidinlösning. Microsid är en receptfri väteperoxidkräm som kan smörjas på utslagen.

Täck om möjligt såren med kompress och häfta. Tänk på den egna handhygienen efter att du skött om barnets utslag! Om utslagen sprider sig och/eller barnet får feber så kontakta vårdcentralen för rådgivning. I vissa fall kan impetigo behöva behandlas med antibiotika.

Vid alla typer där hud är skadad och infektion uppstått, ska barnet vara hemma från skolan om inte såren går att täcka helt med skyddande förband.

De flesta sår läker utan antibiotikabehandling genom tvätt med tvål och vatten. Det infekterade området bör täckas med kompress för att hindra smittämnen att spridas och för att hindra smuts och andra smittämnen att komma in i såret och förvärra det. Om barnet får feber och/eller infektionen förvärras bör hen bedömas på vårdcentral.

Magsjuka kan orsakas av virus, bakterier och parasiter. Eftersom att det finns många olika orsaker till magsjuka kan inkubationstiden variera.

Magsjuka smittar på olika sätt beroende på vad magsjukan orsakats av. De vanligaste sätten att smittas är genom kontakt med smittade personer, genom mat och dryck som har hanterats av en person som är sjuk, genom infekterade matprodukter samt genom förorenat vatten.

Symtomen vid magsjuka kommer ofta snabbt med kräkningar, diarréer, ont i magen och illamående, ibland även feber.

Barnen förlorar mycket vätska i samband med kräkning och diarré, samt feber. Vanligtvis krävs ingen behandling, utan det räcker med att vila och tillse att man får i sig tillräckligt med vätska för att på så sätt ersätta den vätskeförlusten. Ge små mängder att dricka, ofta. Man kan också dricka vätskeersättning som finnas att köpa på apotek.

När man känner sig bättre kan man börja pröva små portioner vanlig mat. Det är bra att börja med lättare mat som exempelvis morotssoppa, blåbärssoppa, vitt bröd, kokt fisk och ris.

Viktigaste förebyggande åtgärderna är allmänt god hygien och bra livsmedelshygien, därför ska den som är sjuk inte hantera livsmedel, och den som tar hand om ett sjukt barn ska så långt det är möjligt undvika att själv hantera mat. Är man två vuxna i familjen är det klokt att låta en ta hand om barnet och den andra ansvarar för livsmedelshantering.

Vid alla former av magsjuka ska barnet vara hemma minst 48 timmar från det att magen är som vanligt igen. Barnet ska då inte ha kräkts eller haft någon diarré samt ha ätit och druckit som vanligt.

Tänk även på att undvika besök till exempel i simhall, affärer, bibliotek, lekland och så vidare under tiden barnet tillfrisknar.

Vinterkräksjuka är den vanligaste magsjukan i Sverige, och orsakas av ett virus (calicivirus) som är extra smittsamt. Inkubationstiden är kort, oftast mellan 1-2 dygn och återinsjuknande är vanligt. Den som blir sjuk utsöndrar stora mängder virus men det behövs ytterst lite virus för att bli sjuk.

Viruset sprids genom direktkontakt samt genom dropp- och kontaktsmitta exempelvis via handtag, bord, golv och leksaker. Om en sjuk person kräks rakt ut sprids små smittdroppar i en radie flera meter runt kräkningen. Viruset kan också spridas via förorenat vatten och livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen varit sjuk.

Viruset överlever länge på ytor, i kylskåp och i frys. Noggrann städning är därför nödvändig. Virushalten hos tillfrisknande personer är hög även flera dagar efter tillfrisknande.

Symtom vid vinterkräksjuka är illamående, kräkningar, diarré, ont i magen, huvudvärk, yrsel och feber.

Rekommendationer och restriktioner för vinterkräksjuka är desamma som för övriga magsjukor, se under rubrik Magsjuka.

Springmask är smal, vit och cirka 1 centimeter lång och liknar bomullstråd. Mask sprids genom att barnet får i sig äggen. Äggen sprids genom orena fingrar som kommit i kontakt med leksaker, underkläder, sängkläder. Äggen kan leva i flera veckor utanför kroppen.

Det vanligaste symtomet är att det kliar på natten. Masken vandrar ner till ändtarmsöppningen under natten och därför är det viktigt med rena underkläder morgon och kväll. Maskinfektion behandlas med antingen Vanquin som är receptfritt eller Vermox som är receptbelagt. Hela familjen ska behandlas. Barnet behöver inte vara hemma från skolan pga springmask.

Om ditt barn får springmask bör skolan informeras för att göra andra föräldrar uppmärksamma på symptom och på så vis minska spridningen.

Spolmasken liknar en daggmask och kan bli 10-30 centimeter lång. Den är gulvit eller rosafärgad. Äggen finns i jord och kan spridas till människor genom till exempel dåligt sköljda grönsaker eller när ett barn stoppar fingrarna i munnen utan att ha tvättat händerna.

Spolmask smittar inte mellan människor. Många får inga symtom utan masken upptäcks i avföring eller kräkning. Den behandlas med receptbelagd maskmedicin. Barn som behandlats mot mask behöver inte vara hemma från skolan.

Ofarliga, glansiga knottror i huden som mäter 1-5 millimeter. Knottrorna har en liten vaxartad grop i mitten (navling). Mollusker orsakas av virus och smittar via nära kroppskontakt.

Mollusker ger vanligen inga besvär och brukar läka ut och försvinna inom några månader men kan ibland kvarstå i flera år. Mollusker kan ibland bli infekterade genom att barnet kliar på dem. Klåda kan lindras med hydrokortisonkräm. Barn med mollusker utan infektion kan vara på skolan.

Skabb är ett kvalster som tar sig in i huden och gräver gångar där de lägger sina ägg. Gångarna är ljusa, trådsmala, centimeterlånga strukturer som man lättast kan se på händer och fötter. Skabb smittar via nära kroppskontakt, via kläder eller sängkläder. En skabbinfektion ger hudutslag med stark klåda. Barn har ofta rivmärken på grund av klådan. Inkubationstid är mellan 2 och 10 veckor.

Vid misstanke om skabb, kontakta vårdcentralen. Barnet kan återgå till skolan ett dygn efter påbörjad behandling.

Är en virusinfektion med små vätskefyllda blåsor (koppor). Inkubationstiden är 14-21 dygn. Kopporna kommer successivt och förekommer samtidigt på kroppen i olika stadier.

Färska blåsor finns samtidigt med intorkade koppor. Klåda är vanligt och det finns risk att kopporna blir infekterade. Äldre barn blir ofta mer allmänpåverkade än yngre. Ibland behövs klådstillande läkemedel och/ eller kylbalsam för att lindra symtomen. Barn med vattkoppor ska stanna hemma tills kopporna torkat in.

Om ditt barn får vattkoppor bör skolan informeras för att göra andra föräldrar uppmärksamma på symptom och på så vis minska spridningen.

Ögoninflammation orsakas vanligen av virus och är en del av en vanlig förkylning. Ibland kan en bakterieinfektion tillstöta vilket gör att ögonen svullnar och det bildas ett tjockt, varigt sekret som gör att ögonen måste tvättas upp. Om besvären inte försvinner efter några dagars noggrant tvättande, ring vårdcentralen för att rådgöra.

Skolbarn behöver inte vara hemma från skolan, men lär dem att inte peta i ögonen och att det är viktigt att hålla händerna rena.

Öroninflammation kommer ibland i samband med en förkylning. En del barn drabbas oftare än andra.

Barn med öronvärk som inte gått över på ett dygn och/eller har vätska som rinner från örat, ska bedömas av vårdcentral. Öroninflammation behandlas med näsdroppar, smärtstillande och ibland med antibiotika. Barn 1-12 år behandlas med antibiotika om de har inflammation i båda öronen, hög feber eller mycket ont i ena örat.

Om barnet samtidigt med öronvärk även är stel i nacken, har feber och verkar svårt sjuk ska man söka vård direkt. Öroninflammation smittar inte i sig, när barnet är feberfritt sedan ett dygn och orkar med verksamheten kan det återgå till skolan.