Mjölkulla reningsverk

Så gott som allt vatten från toaletter, diskhoar och industrier i Mjölby kommun passerar genom Mjölkulla reningsverk. Först genomgår avloppsvattnet mekanisk rening och kemisk förfällning och sedan biologisk samt kemisk rening. Därefter behandlas slam och gas som uppstår.

På Mjölkulla reningsverk sker behandling av avloppsvattnet i följande steg:

1. Mekanisk rening och kemisk förfällning
   
2. Biologisk rening
3. Kemisk rening
4. Slambehandling
5. Gashantering

1. Mekanisk rening och kemisk förfällning

Varje dygn kommer det in cirka 7 000 kubikmeter vatten till Mjölkulla Avloppreningsverk. Avloppsvattnet kommer från tätorten Mjölby och de omkringliggande orterna Mantorp, Spångsholm, Gudhem, Skänninge, Väderstad och Hogstad. Mjölkullas avloppsledningsnät omfattar cirka 40 mil nedgrävda avloppsledningar.

Rensgallret är det första steget i den mekaniska reningen, det består av ett galler med 2 mm spaltvidd som skiljer bort de fasta partiklarna och toapapper som ej har lösts upp. Det fastnar även en hel del som inte ska spolas ner i toaletten som t.ex. snuspåsar, tamponger, trosskydd samt bomullspinnar och detta ställer till stora problem i anläggningen. Skräpet tvättas och pressas innan det läggs i en container. Det tvättade skräpet förbränns på Gärstadverket i Linköping där det omvandlas till el och värme.

Sandfånget är det andra steget i den mekaniska reningen där tyngre partiklar som sand och kaffesump avskiljs. Partiklarna tas bort för att skona pumpar och andra mekaniska delar inne i avloppsreningsverket. Efter sandfånget tillsätts en fällningskemikalie, järnklorid, för att avskilja fosfor.

Vattnet rinner vidare till försedimenteringsbassängen, en kemisk förfällning av fosfor. Här avskiljs partiklar som består av bland annat fekalier (avföring) och matrester. Partiklarna avskiljs genom att fällningskemikalien klumpar ihop sig med partiklarna i vattnet, de flockar som bildas sjunker till botten, sedimenterar. Det sedimenterade fosforrika slammet skrapas ihop och pumpas till slambehandlingen.

2. Biologisk rening

Den biologiska kvävereningen är uppdelad i tre olika reningssteg; fördenitrifikation, nitrifikation och efterdenitrifikation. Det första kvävereningssteget är fördenitrifikation. I fördenitrifikationen blandas, under syrefria förhållanden, det näringsrika vattnet från försedimentationen och nitratrikt vatten som kommer från nitrifikationstankarna. Fördenitrifikationsbassängerna är uppfyllda till 44 procent, med bärare, ihåliga plastcylindrar som fungerar som hus till mikroorganismerna. Med hjälp av heterotrofa bakterier, som sitter i bärarna, reduceras nitraten till kvävgas som avges till luften.

Avloppsvattnet rinner vidare till det andra kvävereningssteget, nitrifikationen. Nitrifikationen sker i två stycken parallella cisterner som är uppdelade i två syresatta fack, båda facken är till 50 procent fyllda med bärare. Det första facket luftar bort organiskt material med hjälp av heterotrofa bakterier. I det andra facket oxideras ammonium till nitrat med hjälp av syre och autotrofa bakterier. En delström av det nitrifierade vattnet med hög nitrathalt rinner tillbaka till fördenitrifikationen för fortsatt kväverening. Det övriga vattnet rinner vidare till efterdenitrifikationen som en sista ”putsning” av vattnet för att ta bort återstående kväve.

Efterdenitrifiaktionen består av två parallella syrefria linor som är till 50 % fyllda med bärare. Etanol tillsätts i bassängerna som näringsämne till de heterotrofa bakterierna. Bakterierna renar vattnet från kväve genom att nitraten reduceras till kvävgas och avgår till luften.

3. Kemisk rening

Avloppsvattnet rinner vidare till slutsedimenteringen. Innan slutsedimenteringen tillsätts ytterligare en fällningskemikalie, polyaluminiumklorid. Fällningskemikalien bildar stora flockar tillsammans med de återstående partiklarna i vattnet. Dessa flockar sedimenterar för att sedan skrapas ihop och pumpas till slambehandlingen. Det färdigrenade vattnet leds ut i Svartån och rinner vidare till Roxen och via Motala ström till Östersjön.

4. Slambehandling

I slamförtjockaren sjunker slammet till botten medan vätskefasen rinner tillbaka till inloppet i avloppsreningsverket. Det slam som blivit förtjockat pumpas vidare till mellanslamlagret och därifrån matas det in i rötkammaren. På vägen in till rötkammaren går slammet via en värmeväxlare som värmer upp det inkommande slammet samtidigt som det kyler ner det utgående slammet från rötkammaren.

Slam som bildas i reningsprocessen stabiliseras genom rötning i en rötkammare. I rötningsprocessen, som sker vid 55 °C bryts organiskt material ned till gas och vatten. Gasen består till nästan 70 procent av metan. Det rötade slammet leds vidare till ett rötslamlager och pumpas därifrån till slamavvattning.

Slamavvattning

Slammet avvattnas i en centrifug så att det blir torrare. Det färdigrötade slammet är näringsrikt och kan med fördel användas som jordförbättringsmedel. Det avskilda vattnet, rejektvattnet, leds vidare till en rejektvattenreningsbassäng. Det färdigrötade och avvattnade slammet används som gödselmedel eller som jordförbättringsmedel vid kompostering.

Rejektvattenreningsbassäng

Rejektvattnet är mycket ammoniumrikt, genom att låta rejektvattnet behandlas av en syresatt bassäng oxideras cirka 50 procent av ammonium till nitrat, som ett första kvävereningssteg. Det förbehandlade rejektvattnet rinner ut i slutet av försedimenteringsbassängen.

5. Gashantering

Gasen som bildas i rötkammaren leds till en gaspanna där fjärrvärme produceras. Den bildade värmen används för att värma upp rötkammaren och andra byggnader vid Mjölkulla reningsverk. Värmeöverskottet leds ut till fjärrvärmenätet.

Slam

Det som blir kvar när avloppsvattnet renas kallas för slam. Eftersom slammet är näringsrikt kan man använda det som gödsel på åkrar.

I Mjölby kommun är arbetet med avloppsslam certifierat enligt REVAQ och det är enbart godkänt slam som får spridas på våra åkrar. Därför är det viktigt att vårt avloppsvatten är så rent som möjligt.

I slam från avloppsreningsverk finns det gott om fosfor. Fosfor är en begränsad och nödvändig resurs som är viktig att ta tillvara på. När avloppsslam sprids på åkermark återförs fosfor och andra näringsämnen till marken och behovet av konstgödsel minskar.

Frågor och svar om Mjölkulla reningsverk

Här har vi samlat de vanligaste frågorna kring Mjölkulla och vatten- och avloppsverksamheten.

Varför har vi reningsverk?

Vattnet vi använder hemma blir ganska smutsigt. I reningsverket renas vattnet innan vi släpper tillbaka det till naturen igen. De olika stegen i reningsverket tar hand om toalettpapper, kiss, bajs, duschvatten och diskvatten.

Reningsverket är inte byggt för att rena vattnet från kemikalier eller läkemedel. Därför är det viktigt att vi tänker på hur man använder avloppet.

Vad är en pumpstation och vad har den för uppgift?

Alla vattenledningar är inte byggda med självfall, ibland behöver vattnet hjälp för att ta sig vidare. En pumpstation samlar upp vatten från ett område, exempelvis hushållsspillvatten* från ett bostadsområde. När pumpstationen fylls upp till en viss nivå pumpas vattnet vidare till reningsverket.

*Spillvatten är samma sak som avloppsvatten, det vill säga det vatten som kommer från toalett, dusch, disk mm.

Vad är det som luktar från reningsverken?

På ett reningsverk arbetar man kontinuerligt med att minimera risken för lukt.

Hur mycket lukt det blir beror delvis på vad som spolas ner i avloppet. Därför är det viktigt att inte spola ner produkter till exempel matrester, fett och olja.

Det finns också andra lukter som kan uppstå vid processerna i ett reningsverk. Det är inte heller ovanligt att man känner lukter när slambilen kommer och tömmer slam från enskilda avlopp. Rötgaskammare och slamproduktion kan också ge lukter.

Hur mycket avloppsvatten renas i Mjölby kommun per dygn?

Varje dag renas ungefär 6-7000 kubikmeter vatten från hushåll, kommunala verksamheter och företag på Mjölkulla reningsverk.

Hur mycket vatten som kommer in till verket varierar lite beroende på säsong och på hur mycket det regnar eller snöar. Det ska egentligen inte komma in regnvatten i ledningarna, men det är ett vanligt problem vid reningsverk. Det vatten som tränger in i ledningarna som inte hör hemma där kallas ovidkommande vatten.

Får man spola ner mediciner på toaletten?

Nej. Avloppsvatten renas innan det släpps ut i naturen, men spolar man ner ämnen som inte hör hemma i avloppet finns risken att man påverkar miljön.

Läkemedel och hormoner renas inte vid reningsverk och kan ställa till med stora problem i miljön. Lämna in gamla läkemedel på apoteket.

Vad får man spola ner i toaletten?

Man ska bara spola ner toapapper, kiss och bajs. Inget annat.

I början av reningsverket finns ett rensgaller som tar emot alla stora partiklar som spolas ner. Rensgallret är främst till för att ta emot det toalettpapper som inte hunnit brytas ner innan det når reningsverket. I rensgallret har vi hittat både ett och annat som inte bör finnas i avloppsvattnet, mobiltelefoner, strumpor, batterier, leksaker och så vidare. En del saker, som till exempel tops, är så små att de går igenom rensgallret och ställer till problem längre in i reningsverket.

Hur stor är en avloppsledning?

En avloppslednings storlek kan variera. Ofta är ledningarna lite mindre inne i bostadsområden, och större när ledningarna börjar närma sig reningsverket. Det beror på att man beräknar storleken på ledningen utifrån hur mycket vatten som ska färdas där och att vattnet håller rätt hastighet till verket. I ett bostadsområde är avloppsledningen ungefär 20 centimeter i diameter.

Var släpps det renade vattnet ut?

Det renade vattnet från Mjölkulla släpps ut i Svartån.

Kan man dricka vattnet när det kommer ut från reningsverket?

Nej. Vattnet som används i dricksvattenproduktion renas och behandlas innan det når våra kranar. Råvattnet behandlas genom exempelvis filtrering, kemisk rening, biologisk rening, desinfektion genom klor eller UV-ljus och pH-justering.

Hur ofta och hur kontrolleras dricksvattnet?

Det kommunala dricksvattnet i Mjölby kommun kontrolleras regelbundet genom analyser både i vattentäkter, vattenverk, i ledningsnätet samt hos konsumenter. Totalt tar vi cirka 200 prover per år.

Vattnet i Mjölby kommun visar en stabil kvalitet som har god marginal till Livsmedelsverkets gränsvärden.

Har vi hårt eller mjukt vatten och vad är det för skillnad?

I Mjölby kommun har vi medelhårt vatten. Hårdheten beror på hur mycket mineraler vattnet innehåller, främst kalcium och magnesium.

Hårt vatten är inte skadligt för hälsan, men kan påverka annan användning av vattnet. Det kan till exempel bildas beläggningar i handfat, på kranar eller dricksglas.

Har man ett hårdare vatten kan man behöva anpassa mängden tvättmedel, doseringen står oftast på förpackningen. Om man vill ha ett mjukare vatten kan man i egen regi installera ett avhärdningsfilter till fastigheten.

Vad är ett vattenskyddsområde?

Det finns krav från både EU:s vattendirektiv och de svenska miljökvalitetsmålen att vi ska skydda våra vattentäkter genom att upprätta vattenskyddsområden. I Mjölby kommun finns det vattenskyddsområden till alla kommunala vattentäkter med undantag av vattentäkten i Önnebo.

Inom ett vattenskyddsområde begränsas användning av kemikalier, hantering av petroleumprodukter, anläggande av värmepumpar, spridning av gödsel, utsläpp av avloppsvatten och täktverksamhet. Vissa verksamheter kan vara helt förbjudna.

Olika bestämmelser kan gälla för olika vattenskyddsområden, därför är det viktigt att ta reda på vad som gäller inom det vattenskyddsområde som du bor eller verkar i.

När ett vattenskyddsområde har upprättats sätts skyltar upp för att uppmärksamma inblandade vid exempelvis en trafikolycka om att snabba åtgärder behövs om bensin eller olja läcker ut. Om det inträffar en olycka inom ett vattenskyddsområde ska man ringa SOS-alarm: 112.

Vart tar dagvattnet vägen?

Det leds ut orenat ut i ett närliggande vattendrag. Därför är det viktigt att tänka på att inte tvätta bilen på gatan. Partiklar från bilen, tvättmedel och avfettningsmedel är exempel på ämnen som inte är bra att spola rakt ut i närmsta vattendrag.

Kan vi få komma på studiebesök?

Ja, välkommen! Vi tar emot studiebesök av både privatpersoner och skolklasser eller organisationer. Hör av er till reningsverkets mailadress för att boka in en tid.
VA-Verket@mjolby.se

Studiebesök på avloppsreningsverket

Vi vill gärna berätta om vår verksamhet och Mjölkulla avloppsreningsverk! Därför välkomnar vi skolor och grupper att komma på studiebesök hos oss.

Så fungerar ett studiebesök

• Ett studiebesök tar cirka 1-1,5 timma.
• Vi tar emot studiebesök under hela året.
  
• Större besöksgrupper är välkomna men då kan besökarna delas in i mindre grupper.
• Vid besöket är det av säkerhetsskäl viktigt att lyssna på föredragshållaren och hålla er till angivna områden.
• Kom förebredda, besöket ger mer om ni har viss grundläggande kunskap och är aktiva och ställer frågor.
• Vi tar emot besök i mån av resurser och tid.
  
• Maila VA-Verket@mjolby.se för bokning av studiebesök.

Välkommen att höra av dig med förfrågan till Mjölkulla avloppsreningsverk.

Årskurs 3

Vi har som mål att alla elever i årskurs 3 i kommunen ska komma på studiebeök hos oss. Mer information och bokning för årskurs 3 hittar du här: www.boka.se/mjolkulla Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.