Ordlista

I vissa fall behövs inget bygglov, men det kan ändå krävas en anmälan och ett startbesked innan du får påbörja en byggåtgärd.

En anmälan är ett formellt meddelande till kommunen om att du planerar att utföra en viss åtgärd. En anmälan kan behövas oavsett om din fastighet ligger inom eller utanför planlagt område.

Exempel på åtgärder som kräver en anmälan:

• Attefallsåtgärder, till exempel attefallshus eller tillbyggnader enligt Attefallsreglerna
• Installation av eldstad, till exempel kamin eller öppen spis
• Ändringar i ventilationen, till exempel ny ventilationskanal
• Ändring av planlösning, till exempel att flytta en vägg inomhus

Syftet med anmälan är att kommunen ska kunna bedöma att åtgärden uppfyller gällande regler och krav på säkerhet och funktion.

Beslut om startbesked för ett anmälningsärende tas inom 4 veckor från det att anmälan kom in och att den är komplett. Beslutstiden får förlängas en gång med högst 4 veckor. Om tiden förlängs ska även ett beslut om förlängd handläggningstid tas.

Mer information om anmälan finns på Boverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett arbetsplatsbesök är en kontroll som görs av kommunen under byggprocessen på den aktuella platsen. Arbetsplatsbesök görs i de fall då ett tekniskt samråd krävs.

Oftast vid mindre komplicerade åtgärder kan arbetsplatsbesöket utelämnas.

Vid arbetsplatsbesöket kontrolleras att:

• Kontrollplanen och bygglovet följs
• Den kontrollansvarige är närvarande i rätt omfattning
• Inga regler bryts enligt byggreglerna

Byggnadsnämndens handläggare och den kontrollansvarige ska alltid delta vid besöket. Det rekommenderas även att byggherren är med.

Mer information om arbetsplatsbesök finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Attefallsåtgärder är byggåtgärder som får utföras utan bygglov, men som ändå kräver en anmälan till kommunen. Innan byggstart måste du få ett startbesked.

Exempel på Attefallsåtgärder:

• Komplementbyggnad eller komplementbostadshus på max 30,0 kvadratmeter byggnadsarea och högst fyra meter till taknock
• Tillbyggnad på max 15,0 kvadratmeter bruttoarea
• Inreda en ny bostad i en befintlig byggnad
• Två takkupor på ett befintligt bostadshus

Attefallsåtgärder är endast tillåtna på befintliga en- och tvåbostadshus med gilltigt slutbesked. Även radhus kan omfattas av reglerna.

Det går inte att kombinera en Attefallsåtgärd med bygglov för en nybyggnation.

Det är alltid viktigt att kontrollera vad som gäller för just din fastighet innan du påbörjar arbetet.

En avvecklingsplan krävs vid ansökan om tidsbegränsat bygglov.

Planen ska innehålla:

• Beskrivning av det tidsbegränsade behovet – varför bygglovet behövs och under vilken period.
• Återställning av platsen – hur området ska återställas när det tillfälliga bygglovet upphör.

I avvecklingsplanen ska det framgå hur platsen återgår till sitt ursprungliga skick efter att bygglovet inte längre gäller.

Boverkets byggregler (BBR) innehåller föreskrifter och allmänna råd som förtydligar vissa krav i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen.

Reglerna ger en vägledning om hur du uppfyller tekniska egenskapskrav vid byggnation.

Exempel på områden som BBR omfattar:

• Allmänna regler
• Tillgänglighet och bostadsutformning - inklusive rumshöjd och driftutrymmen
• Brandskydd
• Hygien, hälsa och miljö
• Bullerskydd
• Säkerhet vid användning
• Energihushållning

BBR ger tydliga exempel och riktlinjer för att säkerställa att byggprojekt uppfyller gällande krav.

Mer information om Boverkets byggregler på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Mer information om de nya byggreglerna som börjar gälla 1 juli 2025 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En brandskyddsbeskrivning är ett dokument som redogör för hur brandskyddet i en byggnad eller ett byggnadsverk ska uppnås och hur du avser att uppfylla kraven. Beskrivningen lämnas oftast in i samband med:

• Bygglovsansökan eller anmälan eller
• Tekniskt samråd

Det är viktigt att skicka in brandskyddsbeskrivningen så tidigt som möjligt för att kunna upptäcka och åtgärda eventuella brister i ett tidigt skede

Mer information om Brandskyddsdokumentation finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En brandskyddsdokumentation är en relationshandling som visar hur brandskyddet blev i verkligheten efter det att byggnationen har slutförts.

Brandskyddsdokumentationen lämnas in som ett underlag inför ett slutbesked.

Mer om information om Brandskyddsdokumentation finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Bruttoarea (BTA) är den totala mätbara arean i en byggnad, räknat från yttervägg till yttervägg. Det inkluderar alla våningar och alla utrymmen i byggnaden, både de som används dagligen, som rum och hallar, och de som kanske inte används lika mycket, exempelvis ett förråd.

Bruttoarea är alltid större än boarea, eftersom boarea bara omfattar de ytor där du faktiskt bor och vistas.

För att räkna ut bruttoarean används Svensk standard · SS 21054:2020
- Area och volym för byggnader - Terminologi och mätning.

Både miljöbalken, plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen innehåller krav på hälsa och säkerhet. Eftersom höga bullernivåer kan påverka människors hälsa negativt, kan det behövas en bullerutredning vid planering av detaljplaner och ibland även en bullermätning vid byggnation.

Bullermätning

En bullermätning, även kallad akustik- eller ljudmätning, innebär att ljudnivåerna mäts på en plats. Krav på bullermätning kan ställas beroende på byggnadens typ och placering, exempelvis om den ligger nära en väg.

Det finns två typer av bullermätningar:

• Inre bullermätning – mäter ljudnivåer inuti en byggnad. Det kan handla om ljud mellan lägenheter i ett flerbostadshus eller mellan rum i en skola.
• Yttre bullermätning – mäter ljud från omgivningen, exempelvis trafikbuller från en väg eller järnväg.

Bullerutredning

En bullerutredning görs vid planering av nya områden eller byggnader för att säkerställa att bullernivåerna uppfyller gällande krav.

En bullerutredning kan krävas vid framtagning av en detaljplan men också innan beslut om förhandsbesked eller bygglov fattas.

Mer information om buller finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En byggherre är den som ansvarar för att planera och genomföra bygg-, rivnings- eller markarbeten, antingen själv eller genom att anlita någon annan.

Byggherren kan vara både en privatperson och en juridisk person, i form av ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun, en region eller en statlig myndighet.

Ofta är fastighetsägaren också byggherre, men så är inte alltid fallet.

Mer information om byggherre finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Bygglov är ett tillstånd som krävs för att få bygga nytt, bygga till eller göra vissa ändringar på en byggnad. Det kan även behövas bygglov för andra anläggningar än byggnader, samt för skyltar och ljusanordningar inom detaljplanelagda områden.

När du ansöker om bygglov gör kommunen en bygglovsprövning.

Då granskas bland annat:

• Platsen – om byggnationen är lämpligt placerad
• Utformningen – hur byggnaden ser ut och passar in i omgivningen
• Tillgängligheten – om byggnaden uppfyller kraven på tillgänglighet för alla

Kommunen ska fatta beslut om bygglov eller förhandsbesked inom 10 veckor. Om handläggningen behöver mer tid kan den förlängas en gång med ytterligare högst 10 veckor. I så fall får du ett beslut om förlängd handläggningstid.

Mer information om när bygglov behövs finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Vissa byggprojekt kräver inte bygglov enligt plan- och bygglagen (PBL). De flesta av dessa undantag gäller en- eller tvåbostadshus och måste utföras på eller i direkt anslutning till bostadshuset. En åtgärd får endast göras på enbostadshus.

För att veta om en åtgärd är bygglovsbefriad är det viktigt att först avgöra om byggnaden räknas som ett enbostadshus, tvåbostadshus eller flerbostadshus. Det är också viktigt att förstå vad som räknas som tomt, eftersom vissa bygglovsbefriade åtgärder bara får utföras inom bostadshusets tomtgräns.

Exempel på åtgärder som är bygglovsbefriade, under vissa villkor är

• Friggebod – en mindre komplementbyggnad
• Skärmtak – exempelvis över en skyddad uteplats
• Altan – beroende på höjd och placering
• Solfångare och solcellspaneler – på tak eller fasad
• Attefallsåtgärder – som till exempel Attefallshus och tillbyggnader

Även om en åtgärd är bygglovsbefriad kan det finnas andra regler att följa, som anmälan till kommunen eller krav enligt detaljplan och områdesbestämmelser.

Mer information om bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Byggnadsarea är den yta en byggnad upptar på marken. Den inkluderar även byggnadsdelar som sticker ut och påverkar användningen av marken under, till exempel:

• Taksprång större än 50 centimeter
• Balkonger
• Burspråk
• Skärmtak

Den högsta totala byggnadsarean anges ofta i detaljplaner och styr hur stor del av tomten som får bebyggas.

För att räkna ut byggnadsarean används:
Svensk standard · SS 21054:2020 - Area och volym för byggnader - Terminologi och mätning

Byggnadshöjd är avståndet från marken upp till den punkt där taket börjar, det vill säga där takplanet möter fasaden.

Om marken lutar eller har olika höjdnivåer räknas byggnadshöjden från en medelmarknivå, som beräknas utifrån markens genomsnittliga höjd vid byggnaden.

I en detaljplan eller i en områdesbestämmelse framgår det hur mycket av fastigheten som får bebyggas, vad fastigheten får användas till och dess utformning.

Det är i detaljplanen, eller det som tidigare benämnds som byggnadsplan eller stadsplan, eller i områdesbestämmelsen som du kan utläsa fastighetens byggrätt och rätt att bygga.

I de nämnda planerna finns bestämmelser som reglerar bland annat

• Hur stor del av tomten som får bebyggas
• Vad byggnaden får användas till
• Byggnadens storlek och höjd
• Antal byggnader på tomten
• Avstånd till tomtgräns
• Färg och utformning av byggnaden.

En certifierad sakkunnig är en expert som kan anlitas för att kontrollera att bygg-, mark- eller rivningsarbeten uppfyller lagkrav. Om byggherren saknar kunskap inom ett visst område kan kommunen kräva att en certifierad sakkunnig gör en granskning.

Plan- och bygglagen (PBL) gör det möjligt att stärka byggherrens organisation med funktionskontrollanter och sakkunniga. Dessa personer måste vara certifierade av ett godkänt certifieringsföretag.

Certifierade sakkunniga finns inom följande områden:

• Brandskydd (SAK)
  säkerställer att brandskyddet uppfyller kraven
• Energi (CEX)
  kontrollerar energiprestanda och effektivitet
• Ventilation (OVK)
  granskar och godkänner ventilationssystem
• Kulturvärden (KUL)
  bedömer och bevarar byggnaders kulturhistoriska värde
• Tillgänglighet (TIL)
  ser till att byggnader är tillgängliga för alla

En certifierad sakkunnig hjälper till att säkerställa att byggprojekt uppfyller de regler och krav som gäller inom respektive område.

Mer information om certifierade sakkunniga finns på Boverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dagvatten är regn och smältvatten och kan till exempel komma från

• Hustak
• Vägar
• Parkeringsplatser
• En hårdgjord yta på fastigheten

När du bygger är det viktigt att du projekterar och planerar så att dagvattnet inte skadar byggnader eller skapar annan olägenhet.

Dagvattnet ska oftast tas omhand på den egna fastigheten, vilket betyder att vattnet inte får rinna vidare till en grannfastighet.

Delgivning innebär att en handling eller ett beslut lämnas till berörd person i ärendet på ett dokumenterande sätt.

Syftet med en delgivning är att det ska finnas bevis på att en person har tagit del av ett beslut eller handling och vid vilken tidpunkt det gjordes.

När du skriver på att du tagit emot ett beslut betyder det inte att du delar uppfattning med beslutet som meddelas. Det är bara ett kvitto på att du tagit del av beslutet.

Mer information om delgivning hittar du på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En detaljplan styr hur mark och vatten inom ett visst område får användas. Den bestämmer också hur bebyggelsen ska se ut och utformas.

I detaljplanen framgår bland annat:

• Vilka typer av byggnader som får uppföras
• Hur byggnaderna får användas
• Byggnaders storlek och placering

Utöver dessa regler kan en detaljplan innehålla ytterligare bestämmelser, till exempel om:

• Riskzoner längs vägar och järnvägar
• Kulturhistoriska värden
• Riksintressen
• Strandskydd
• Fastighetsplaner

Alla gällande detaljplaner i kommunen finns att hitta på Mjölby kommuns hemsida.

Mer information om GIS-kartan och gällande detaljplaner Länk till annan webbplats.

En ekonomibyggnad är en byggnad som används i lantbruk, skogsbruk eller liknande verksamhet, till exempel en ladugård eller maskinhall.

Om byggnaden ligger utanför områden med detaljplan behövs oftast inget bygglov för att bygga, riva eller flytta den.

Mer information om ekonomibyggnader finns på Boverkets hemsida Länk till annan webbplats.

En energiberäkning är en beräkning som visar hur mycket energi en byggnad förväntas använda under ett normalår. Den tar hänsyn till alla energitekniska egenskaper hos både byggnaden och dess installationer som påverkar energiförbrukningen.

I energiberäkningen räknar man in faktorer som byggnadens värmetröghet, alltså hur väl den behåller värme, samt klimatskärmens värmeisolering, som är husets ytterväggar, tak, fönster och golv. Dessutom inkluderas interna energitillskott, såsom värme från belysning och personer i byggnaden.

Till skillnad från en U-medelvärdesberäkning, som enbart visar hur väl klimatskärmen isolerar, är en energiberäkning mer omfattande eftersom den tar hänsyn till fler faktorer som påverkar byggnadens totala energianvändning.

Boverkets konstruktionsregler, EKS, innehåller föreskrifter och allmänna råd om kraven på byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet enligt plan- och bygglagen (PBL) samt plan- och byggförordningen (PBF).

EKS specificerar hur de europeiska konstruktionsstandarderna, så kallade eurokoder, ska tillämpas. Tillsammans med eurokoderna utgör EKS det svenska regelverket för att säkerställa och verifiera byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet.

Mer information om Boverkets konstruktionsregler finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

När du ansöker om bygglov eller gör en anmälan måste ritningarna vara fackmannamässigt utförda. Det betyder att de ska uppfylla vissa krav för att vara tydliga och lättlästa.

En fackmannamässig ritning ska:

• Vara ritad med rena, tunna svarta linjer på en vit bakgrund
• Tydligt visa vad som ska byggas
• Ha en inritad måttstock så att skalan kan kontrolleras
• Innehålla tydliga måttangivelser (höjd, längd, bredd eller avstånd) i meter, med minst en decimal
• Ha tydliga siffror, bokstäver och symboler
• Ange vilket höjdsystem som används om ritningen innehåller höjduppgifter, som markhöjder eller höjdkurvor
• Ha en informationsruta (ritningshuvud) längst ner till höger. Den ska innehålla:

• Fastighetsbeteckning
• Ritningstyp (exempelvis fasadritning mot väster)
• Skala (oftast 1:100)
• Format på ritningen (till exempel A3 eller A1)
• Datum då ritningen upprättades
• Namn på den som har gjort ritningen

En fasadritning visar hur en byggnads fasader ser ut. Den ska redovisa byggnadens fasader från alla väderstreck, till exempel med beteckningar som "Fasad mot norr" eller "Fasad mot nordost".

Det är viktigt att fasadritningen är detaljerad och innehåller alla delar av fasaden, såsom byggnadens utformning, färg, fönster, dörrar, skorsten och tak. Om marknivån ändras ska både den befintliga och den nya marknivån redovisas i ritningen.

Fasadritningar görs vanligtvis i skala 1:100, men i vissa fall kan även skala 1:50 godtas.

Du behöver inget bygglov för att bygga en eller flera små fristående komplementbyggnader, så kallade friggebodar, nära ett en- eller tvåbostadshus.

Den totala byggnadsarean för alla friggebodar på tomten får dock vara högst 15,0 kvadratmeter.

Mer information om friggebod finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Ett färdigställandeskydd är antingen en försäkring eller en bankgaranti. Det finns för att skydda byggherren som konsument om entreprenören exempelvis går i konkurs och inte kan slutföra byggprojektet.

Kravet på färdigställandeskydd gäller endast när en näringsidkare eller ett företag bygger åt en konsument (privatperson).

Det finns dock undantag där färdigställandeskydd inte behövs, till exempel:

• Om en näringsidkare eller ett företag är byggherre och bygger huset själv
• Om en privatperson själv bygger sitt hus (så kallad självbyggare)

Mer information om färdigställandeskydd finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Ett förhandsbesked är en ansökan där man prövar om en viss åtgärd är lämplig och kan tillåtas på en fastighet. Det används främst för fastigheter som ligger utanför detaljplanerade områden och områden utan områdesbestämmelser.

Beslut om förhandsbesked eller lov ska fattas inom 10 veckor. Handläggningstiden kan förlängas en gång med högst 10 veckor, men då måste ett beslut om förlängning fattas.

Vid ett positivt förhandsbesked måste en bygglovsansökan lämnas in inom två år för att förhandsbeskedet ska gälla.

Mer information om förhandsbesked finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En geoteknisk undersökning innebär att man undersöker markens jord-, berg- och grundvattenförhållanden. Syftet är att ta reda på markens förutsättningar för byggnation.

Genom att redovisa markens egenskaper gör en geoteknisk undersökning det lättare att avgöra vilken typ av grund, teknisk lösning och dimensionering som passar bäst för byggprojektet.

Vid handläggningen av en ansökan om lov eller förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall informera grannar och andra berörda och ge dem möjlighet att lämna sina synpunkter innan ett beslut tas.

Grannar ska höras när en åtgärd avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller om åtgärden inte är reglerad i bestämmelserna.

Utanför detaljplan och områdesbestämmelser ska grannar höras för alla åtgärder, förutom komplementbyggnader och små tillbyggnader som rör en- eller tvåbostadshus.

Mer information om grannehörande finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Vid anmälan om Attefallsåtgärder, som till exempel fristående komplementbostadshus på högst 30,0 kvadratmeter, krävs medgivande från berörda grannar om byggnaden placeras närmare än 4,5 meter från tomtgränsen. Medgivandet ska lämnas in tillsammans med anmälan.

Medgivandet ska vara skriftligt och kan gärna anges på en separat situationsplan. Alla fastighetsägare som berörs ska skriva under, och i vissa fall kan flera fastigheter vara inblandade.

Huvudbyggnad är en term som vanligtvis används för en- och tvåbostadshus. Det är den byggnad som har den viktigaste funktionen på en fastighet.

En "vanlig villa" med en bostad (enbostadshus) eller två bostäder (tvåbostadshus) är exempel på huvudbyggnader.

Övriga byggnader, som till exempel garage, uthus, växthus eller Attefallshus, kallas komplementbyggnader och fungerar som kompletterande byggnader till huvudbyggnaden.
.

För att få slutbesked måste byggherren visa att byggnaden har klimatdeklarerats, eller bevisa att det inte finns någon skyldighet att lämna in en klimatdeklaration.

Reglerna gäller för byggnader där bygglov har sökts den 1 januari 2022 eller senare. Syftet med bestämmelserna är att minska klimatpåverkan från byggskedet.

Mer information om klimatdeklaration på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Huvudregeln är att en klimatdeklaration ska upprättas och lämnas in till Boverket för nya byggnader som uppförs. Det finns dock ett antal undantag från det här kravet. Ett av dem är att kravet på klimatdeklaration gäller uppförande av nya byggnader, och då omfattar det inte när befintliga byggnader flyttas till en ny plats.

Mer information om vilka byggnader som undantagna från kravet finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Ett komplementbostadshus (Atterfallshus) är en komplementbyggnad som är inredd som en självständig bostad. Byggnaden kan användas som en permanentbostad eller som ett fritidshus.

För att en byggnad ska vara ett Attefallshus måste följande kriterier vara uppfyllda:

• Det ska finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten
• Det ska vara en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus
• Byggnaden får vara högst 30,0 kvadratmeter
• Taknockshöjden får vara högst 4,0 meter
• Byggnaden ska vara fristående
• Den ska placeras i omedelbar närhet till en- eller tvåbostadshus
• Den ska placeras minst 4,5 meter från gräns
• Byggnaden ska placeras minst 30,0 meter från järnvägens mitt, spårets mitt
• Byggnaden får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
• Det ska inte finnas en utökad bygglovsplikt för Attefallshus enligt detaljplanen för området
• Om det är ett komplementbostadshus, får det inte placeras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret

Det är möjligt att placera ett Attefallshus närmare tomtgränsen än 4,5 meter om de berörda grannarna medger det. Vad som menas med gräns kan variera beroende på var byggnaden placeras, och det kan vara tomtgräns eller fastighetsgräns.

Mer information om Attefallshus finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En komplementbyggnad är en byggnad som kompletterar en huvudbyggnad.

Exempel på komplementbyggnader är garage, uthus, växthus, gäststuga, bastu och liknande.

Se även rubriken ovan under "Komplementbostadshus".

En konstruktionsritning visar hur en byggnad, byggnadsdel eller ett byggnadsverk är uppbyggt. Ritningen redovisar alla material som används i konstruktionen och visar ofta hur byggnadsdelar, som grund, stomme och tak, är förankrade mot varandra.

En konstruktionsritning krävs alltid vid nybyggnation och tillbyggnad. Den kan också behövas vid ombyggnad eller åtgärder som påverkar bärande konstruktioner.

En kontrollansvarig hjälper byggherren att uppfylla de krav som finns i bygglagstiftningen. Den kontrollansvarige bistår byggherren med att ta fram en kontrollplan och ser till att planen följs under byggprocessen.

En kontrollansvarig deltar i tekniska samråd, arbetsplatsbesök och vid slutsamråd. När projektet är färdigt skriver den kontrollansvarige ett utlåtande, vilket ligger till grund för slutbeskedet.

Mer information om kontrollansvariga finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En kontrollplan är ett dokument som beskriver de viktigaste sakerna punkterna som måste kontrolleras för att bygget ska följa lagar och regler.

I kontrollplanen står det:

• Vad som ska kontrolleras under byggprocessen
• Vem som ska göra kontrollen
• Hur kontrollen ska genomföras
• Vad kontrollen ska jämföras med, till exempel regler i byggnormer, standarder eller ritningar
• Hur resultaten från kontrollen ska rapporteras

Kontrollplanen innehåller också information om vilka som är med i projektet, som entreprenörer och konsulter, samt deras kontaktuppgifter.

Mer information om kontrollplan finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Kanske har du hört talas om kulturmärkta byggnader? Det är byggnader som är "särskilt värdefulla" och "skyddade", vilket betyder att de inte får förändras på ett sätt som skadar eller förvanskar deras historiska eller kulturella värde.

Kulturmiljön, som är en del av vårt kulturarv, handlar om traditioner, idéer och värden som vi har ärvt, både medvetet och omedvetet. Därför finns det ett skydd för dessa miljöer.

Byggnader som anses ha ett särskilt värde ska skyddas och varsamt renoveras så att deras unika karaktär inte förvanskas.

Om du vill veta om just din byggnad är skyddad i detaljplan eller områdesbestämmelser kan du hitta all information om gällande detaljplaner och områdesbestämmelser för kommunen på Mjölby kommuns hemsida. GIS-karta med gällande detaljplaner Länk till annan webbplats.

I vissa bygglov eller anmälningar kan det krävas att en antikvarisk förundersökning med konsekvensanalys lämnas in. Denna konsekvensbeskrivning ska förklara och analysera vilka effekter den planerade åtgärden kan ha på byggnadens eller bebyggelseområdets kulturvärden. Det ska tydligt framgå om åtgärden följer relevanta lagar och om det har gjorts avvägningar mot andra krav.

Det antikvariska underlaget ska tas fram av en certifierad sakkunnig inom kulturvärden (KUL), och omfattningen på det dokument beror på byggnadens eller områdets kulturvärde och de planerade åtgärdernas omfattning.

Mer information om kulturvärden finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En lägeskontroll är en kontroll för att säkerställa att en byggnad eller byggnadsverk är placerad på rätt plats.

Den här kontrollen visar om byggnadens eller byggnadsverkets storlek, mått, form och höjd stämmer överens med bygglovet eller startbeskedet.

Inom områden med detaljplan kan det krävas ett marklov om du ska schakta eller fylla upp marken. Marklov kan också behövas om du fäller träd, planterar skog eller gör markåtgärder som försämrar och påverkar markens genomsläpplighet.

Marklov kan även krävas om du påverkar berget genom exempelvis sprängning som ändrar markens höjd. Däremot behövs inte marklov utanför detaljplan, om inte kommunen har beslutat att det krävs genom en områdesbestämmelse.

Beslut om lov eller förhandsbesked ska tas inom 10 veckor. Tiden kan förlängas med upp till 10 veckor, och om så sker måste ett beslut om förlängd handläggningstid tas.

Mer information om marklov finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En markplaneringsritning visar hur marken ska utformas och ska inkludera information om in- och utfarter, parkering, hantering av dagvatten, den föreslagna sockelhöjden på byggnader samt eventuella stödmurar, trappor, ramper och slänter.

Markplaneringsritningen redovisas vanligtvis i samma skala som nybyggnadskartan, till exempel 1:400 eller 1:500.

När du ansöker om rivningslov måste du lämna in en materialinventering. Det är en inventering som visar vilka material som finns i byggnaden, som trä, betong, metall och plast, och om det finns något miljöfarligt avfall, som asbest eller PCB.

Det är viktigt att identifiera dessa material för att kunna hantera och återvinna dem på rätt sätt. Genom en noggrant utförd materialinventering säkerställs att miljöfarliga ämnen tas om hand enligt gällande lagar och föreskrifter, vilket bidrar till en säkrare och mer miljövänlig rivningsprocess.

Vid en bygglovsansökan måste du redovisa de material och kulörer som ska användas för byggnaden och dess detaljer. Det görs vanligtvis enligt etablerade färgsystem som NCS (Natural Color System) eller RAL, som säkerställer en enhetlig och tydlig färgbeskrivning.

Genom att specificera material och kulör i ansökan får byggnadsnämnden en bättre uppfattning om hur byggnaden kommer att se ut och hur den harmoniserar med omgivningen. Det görs för att säkerställa att byggnaden passar in i den estetiska och arkitektoniska miljön i området.

När du bygger en byggnad på en sluttande tomt måste du beräkna en medelmarknivå. Eftersom marken kan vara högre på en sida av byggnaden och lägre på andra sidor, räknas ett genomsnitt av markhöjden runt byggnaden fram för att bestämma medelmarknivån. Denna medelmarknivå används som referenspunkt för att beräkna byggnadens byggnadshöjd, nockhöjd eller totalhöjd.

Genom att använda medelmarknivån säkerställs att byggnadens höjd redovisas på ett korrekt sätt, vilket är viktigt för att uppfylla bygglovskrav och säkerställa att byggnaden inte överskrider de fastställda höjdbestämmelserna i detaljplanen.

Notera att vid mätning av byggnadshöjd ska, om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat. Det gäller dock inte vid nock- och totalhöjd.

Nockhöjden avser den högsta punkten på yttertaket, och den mäts från medelmarknivån. Det innebär att nockhöjden anger hur högt taket är från det genomsnittliga markplanet runt byggnaden.

Nockhöjden är en viktig måttstock för att säkerställa att byggnaden inte överskrider de fastställda höjdbegränsningarna i detaljplanen. Genom att korrekt mäta och redovisa nockhöjden säkerställs att byggnaden anpassas till både estetiska och praktiska krav på höjd i förhållande till omgivande byggnader och landskap.

Mer information om höjder finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En nybyggnadskarta är en karta som visar all viktig information om en fastighet och som krävs när man ska bygga nytt eller bygga till. Den visar bland annat var fastigheten ligger, hur stor den är, vilka byggnader som redan finns på tomten, samt vägar, gator och höjder. På kartan redovisas även var vatten- och avloppsanslutningar finns, samt ibland andra ledningar som el eller vattenledningar.

Nybyggnadskartan är en viktig del i processen när du söker bygglov eller anmäler en åtgärd, eftersom det är på kartan som förslaget till den nya byggnaden eller förändringen ritas in.

Det finns olika typer av nybyggnadskartor, så det är bra att kontakta kommunen för att få veta vilken typ du behöver för just ditt projekt.

Mjölby kommuns e-tjänst för beställning av kartor och andra mätuppdrag Länk till annan webbplats.

En obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är en kontroll som görs för att säkerställa att ventilationssystemet fungerar som det ska. Under kontrollen kollar man att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden, att det finns tydliga instruktioner för hur det ska skötas och att det faktiskt fungerar korrekt.

För en- och tvåbostadshus krävs endast en första kontroll av ventilationssystemet när det installeras. För andra typer av byggnader ska ventilationssystemet kontrolleras regelbundet, antingen var tredje eller var sjätte år, beroende på byggnadens typ och ventilationens utformning.

Mer information om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Kommunen kan styra hur mark, vattenområden och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras genom detaljplaner eller områdesbestämmelser.

Det finns också andra saker som kan regleras genom områdesbestämmelser. Ofta används områdesbestämmelser för att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, för att reglera storlek och omfattning av en fritidshusbebyggelse eller för att förhindra ett olämpligt byggande. De används också för att minska eller öka kraven på när du behöver ha bygglov.

Mer information om områdesbestämmelser finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

När man ansöker om bygglov inom ett område som har en detaljplan måste byggnadsnämnden kontrollera att den föreslagna åtgärden stämmer överens med detaljplanen för området. För att bygglovet ska beviljas måste både åtgärden och den aktuella fastigheten eller byggnaden följa detaljplanen. Det kallas att det finns ett "planenligt utgångsläge". Det finns dock vissa undantag.

Ibland kan en fastighet eller byggnad inte följa detaljplanen av olika orsaker. En orsak kan vara att en ny detaljplan har antagits, vilket gjorde att gamla fastigheter eller byggnader inte längre stämmer överens med den nya planen. En annan orsak kan vara att en tidigare åtgärd beviljades bygglov trots att den inte följde detaljplanen, eller att en fastighetsreglering gjorde att en fastighet blev planstridig.

Mer information om planenlighet finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Plan- och byggförordningen (PBF) är en förordning som bland annat förklarar vad byggnadshöjd och begreppet våning innebär.

Den innehåller också krav på olika typer av byggnader, byggmaterial, skyltar och regler för hur man ska göra anmälningar samt hur byggsanktionsavgifter fungerar.

Kort sagt, PBF ger detaljerade regler för hur plan- och bygglagen ska tillämpas i praktiken.

Mer information om plan- och byggförordningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Plan- och bygglagen började gälla den 2 maj 2011 och reglerar hur mark och vatten ska användas och utvecklas, samt hur byggnader får uppföras.

Lagen styr bland annat hur detaljplaner och områdesbestämmelser tas fram, samt hur bygglov och anmälningar hanteras. Syftet med lagen är att säkerställa att byggnationer sker på ett sätt som är bra för både människor och miljö.

Mer information om plan- och bygglagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En planritning visar hur en byggnads planlösning ser ut från ovan, som en vy uppifrån taket. På ritningen kan man se hur rummen är indelade, var väggar, dörrar och fönster finns, samt placeringen av fasta möbler som till exempel köksinredning. Den visar även var lösa möbler som sängar, soffor och matbord kan stå.

Planritningen ritas oftast i skala 1:100. I vissa fall kan även en skala 1:50 användas.

En remiss är när ett ärende skickas vidare till en annan myndighet eller instans för att få deras åsikt innan ett beslut tas. Till exempel kan ett bygglovsärende skickas till en miljöavdelning för att få veta om åtgärden kan påverka miljön på ett negativt sätt eller om den är lämplig.

Remiss används ofta när man behöver mer expertkunskap om ett ämne innan man fattar ett beslut. Svaren som ges från remissen används sedan för att avgöra om bygglovet kan beviljas eller inte.

Om du vill riva en byggnad eller en del av en byggnad inom ett område som har detaljplan, behöver du oftast ett rivningslov. Om fastigheten ligger utanför detaljplan behövs inget rivningslov men om det finns områdesbestämmelser kan det finnas ändrad lovplikt som gör att det krävs rivningslov.

Även om det inte krävs rivningslov kan det fortfarande krävas en anmälan. Beslut om lov eller förhandsbesked ska fattas inom 10 veckor, men den tiden kan förlängas med ytterligare 10 veckor. Om tiden förlängs ska ett beslut om förlängd handläggningstid tas.

Mer information om rivning finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

När du ansöker om rivningslov måste du också lämna in en rivningsplan. I rivningsplanen ska du visa vilka material i byggnaden som kan vara skadliga för miljön, som till exempel asbest eller bly.

Du ska också förklara hur rivningsmaterialet kommer att tas om hand på ett säkert sätt så att det inte orsakar någon miljöpåverkan.

Planen hjälper till att se till att rivningen görs på ett ansvarsfullt sätt och i enlighet med gällande regler.

En sektionsritning visar en "genomskärning" av en byggnad, alltså en vy som visar hur byggnaden ser ut om man skär igenom den. På sektionsritningen kan du se saker som höjden på rummen, golvnivåer, byggnadens totala höjd, lutningen på taket och hur grunden ser ut.

På en planritning ska det också markeras var denna genomskärning är gjord. Sektionsritningen gör det lättare att förstå byggnadens uppbyggnad och hur olika delar förhåller sig till varandra.

Normalt görs sektionsritningar i skala 1:100, men ibland kan också skala 1:50 användas.

En situationsplan är en ritning som visar en fastighet och den planerade åtgärden sett ovanifrån. Den skapas på en nybyggnadskarta eller genom ett utdrag från en kartbas som underlag.

Situationsplanen innehåller alla byggnader på tomten, fastighetens gränser och andra viktiga förutsättningar. Den visar även byggnadernas storlek, hur långt de ligger från varandra och avståndet till tomtgränsen.

Förutom detta ska situationsplanen också redovisa parkeringsplatser, gångvägar och höjdnivåer på tomten.

Ett slutbesked är ett beslut som krävs för alla åtgärder som har fått ett startbesked.

Innan en byggnad, åtgärd eller installation får börja användas måste ett slutbesked utfärdas, om inte kommunen har gjort ett undantag i startbeskedet.

Om man använder en byggnad, åtgärd eller installation utan slutbesked kan det leda till konsekvenser, som att sanktionsavgifter eller att en försäkring inte gäller.

Mer information om slutbesked finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Ett slutsamråd är ett möte på byggplatsen som hålls för byggåtgärder där ett tekniskt samråd har krävts, såvida det inte är uppenbart onödigt.

Byggnadsnämnden kallar skriftligen byggherren, kontrollansvarig och andra personer som byggnadsnämnden anser bör vara med.

Under slutsamrådet går man igenom:

• Hur kontrollplanen och startbeskedets villkor har följts
• Eventuella avvikelser från bygglov eller tekniska föreskrifter
• Dokumentation från kontrollansvarig och byggnadsnämnden om arbetsplatsbesök
• Kontrollansvariges utlåtande
• Relevanta handlingar
• Om det behövs ytterligare åtgärder
• Förutsättningarna för att få ett slutbesked

Mer information om slutsamråd finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Ett startbesked är ett beslut från byggnadsnämnden som krävs innan en åtgärd får påbörjas, om den omfattas av bygglov, rivningslov, marklov eller en anmälan.

Det betyder att du alltid måste ha ett startbesked innan arbetet kan starta. Att påbörja en åtgärd utan startbesked räknas som olovligt och kan leda till sanktionsavgifter.

Mer information om startbesked finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller i hela Sverige vid kuster, sjöar och vattendrag.

Syftet med strandskyddet är att säkerställa allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur och växter.
Skyddet sträcker sig vanligtvis 100 meter från strandkanten både in på land och ut i vattnet. I vissa fall kan Länsstyrelsen utöka skyddet upp till 300 meter för att stärka strandskyddets syften.

Om du vill bygga, ändra eller genomföra en åtgärd inom ett strandskyddat område måste du ansöka om dispens hos din kommun. Om det gäller byggande av allmänna vägar, järnvägar, försvarsanläggningar eller åtgärder inom statligt skyddade områden skickas ansökan istället till Länsstyrelsen.

Mer information om strandskydd finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Säsongslov är ett bygglov som kan beviljas för byggåtgärder med en återkommande säsongskaraktär, där samma åtgärd behöver upprepas under två eller flera år i rad.

Om åtgärden genomförs igen inom ett år från det att den senast avslutades, krävs inget nytt bygglov. Dessutom behövs inget rivningslov varje gång åtgärden avvecklas.

Säsongslov kan endast ges för åtgärder som är säsongsbundna eller återkommer på samma plats varje år. Exempel på sådana åtgärder är kiosker och uteserveringar som monteras upp och tas ner årligen, tillfälliga parkeringsplatser för återkommande evenemang eller skyltar som bara sätts upp under en del av året.

Mer information om säsongslov finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Ett tekniskt samråd är ett möte där kommunens byggnadsnämnd, ofta representerad av en byggnadsinspektör, träffar byggherren och kontrollansvarig för att gå igenom byggprojektet. Vid större och mer komplexa projekt kan även entreprenörer, konsulter och andra projektörer delta.

Syftet med mötet är att gå igenom hur projektet är planerat, organiserat och ska genomföras. Man granskar också kontrollplanen och andra tekniska handlingar som har lämnats in för att säkerställa att allt följer gällande regler och krav.

Mer information om tekniskt samråd finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Ett tidsbegränsat bygglov kan ges för alla byggåtgärder som kräver bygglov, men bara om behovet är tillfälligt.

Det kan gälla nybyggnation, tillbyggnad eller andra förändringar av en byggnad, såsom ändrad användning, inredning av en ny bostad eller lokal, eller fasadändringar. Det kan också ges för att uppföra eller ändra anläggningar, skyltar och ljusanordningar.

För att få ett tidsbegränsat bygglov måste följande villkor vara uppfyllda:

• Åtgärden ska vara avsedd att pågå under en begränsad tid
• Sökanden måste ha ansökt om tidsbegränsat bygglov.
• Vissa, men inte alla, krav för ett permanent bygglov är uppfyllda.

Att åtgärden ska pågå under en begränsad tid innebär att åtgärden ska ha en tillfällig karaktär och uppfyller ett tidsbegränsat behov. Åtgärden ska även vara lätt att avveckla och platsen eller byggnaden ska vara lätt att återställa.

Mer information om tidsbegränsat bygglov finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Byggnader ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det finns även regler för tillgänglighet på tomter och allmän platsmark.

Ett tillgänglighetsutlåtande är ett dokument som tas fram av en certifierad expert inom tillgänglighet (TIL).

Det är ofta ett krav vid stora och komplexa byggprojekt där man vill försäkra sig om att byggnaden kommer att uppfylla tillgänglighetskraven.

Exempel på projekt där ett tillgänglighetsutlåtande kan behövas är flerbostadshus, kontor, skolor, sjukhus, restauranger och liknande.

Mer information om tillgänglighet finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Tillsyn är ett viktigt verktyg för att säkerställa att vår byggda miljö är säker, hälsosam och tillgänglig. Genom att tidigt informera och sedan följa upp sitt tillsynsansvar skickar byggnadsnämnden en tydlig signal till byggherren att det finns en stor risk för att eventuella avvikelser från bygglov eller regler kommer att upptäckas, vilket kan leda till krav på rättelse eller andra påföljder.

Tillsyn innebär att man granskar ett projekt i efterhand för att upptäcka och rätta eventuella överträdelser.

Byggnadsnämnden är den huvudsakliga tillsynsmyndigheten enligt plan- och bygglagstiftningen, men även Länsstyrelsen, Boverket, regeringen och Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar. De myndigheterna är skyldiga att agera om de misstänker att någon inte har följt gällande regler, beslut eller domar.

Byggnadsnämnden kan ingripa på olika sätt enligt lagstiftningen, exempelvis genom att ta ut byggsanktionsavgifter, utfärda förelägganden, förbud, eller vidta åtgärder mot certifierade kontrollansvariga eller funktionskontrollanter. De har också verktyg som vite eller handräckning för att säkerställa att beslut verkställs.

Mer information om tillsyn finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En tomt, enligt plan- och bygglagen (PBL), är ett område som inte är en allmän plats, men som är avsett för en eller flera byggnader. Det inkluderar också marken som ligger nära byggnaderna och som behövs för att byggnaderna ska kunna användas för det ändamål de är byggda för.

En tomt:

• Är inte samma sak som en fastighet
• Kan aldrig omfatta allmän plats
• Är marken där byggnader står, samt marken i anslutning till byggnaderna som är nödvändig för att de ska kunna användas som tänkt
• Kan vara bebyggd med flera byggnader

Mer information om tomt finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

Totalhöjd är en planbestämmelse som inte är så vanlig för byggnader, men kan används för högre byggnader eller andra typer av byggnadsverk, som till exempel radiomaster.

Med totalhöjd menas den högsta punkten på byggnaden, inklusive alla delar som sticker upp. Vid andra mått som nockhöjd eller byggnadshöjd kan saker som skorstenar, ventilationsschakt eller hisschakt sticka upp över den angivna höjden. Däremot, vid totalhöjd får inget sådant sticka upp över den angivna totalhöjden.

Mer information om höjder finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.

En vatten- och avloppsutredning kan behövas när du ansöker om bygglov eller förhandsbesked.

Syftet med utredningen är att visa om marken är lämplig för att bygga bostäder på, med tanke på möjligheterna att anlägga en enskild vatten- och avloppsanläggning.

I utredningen ska du visa en helhetsbild för den aktuella tomten och de närliggande tomterna. Det kan till exempel vara en översiktskarta som visar var dricksvattenbrunnar, avloppsutsläpp och eventuella energibrunnar finns, samt avstånden mellan dessa. Du ska också redovisa markens förutsättningar, som vilken jordtyp som finns på platsen.

En U-medelvärdesberäkning är en metod för att räkna ut det genomsnittliga värdet på en byggnads värmeförlust genom dess klimatskal. Klimatskalet är de delar av byggnaden som omsluter den, såsom grund, ytterväggar, tak, fönster och dörrar, det vill säga alla ytor som vetter ut mot det fria.

För att göra beräkningen räknar du ihop U-värdet och ytan för grund, ytterväggar, tak, dörrar och fönster. Genom att göra det får du fram ett genomsnittligt värde som visar hur mycket värme byggnaden förlorar genom sitt klimatskal, vilket kallas U-medelvärde.

Innan en byggnation påbörjas måste en utstakning eller utsättning göras, det vill säga byggnadens placering markeras ut på marken.

En utsättare eller mättekniker markerar det område på fastigheten där byggnaden ska uppföras, och storleken och placeringen måste stämma överens med bygglovet eller anmälan.

Det är mycket viktigt att byggnaden placeras korrekt och att dess storlek stämmer med bygglovet eller anmälan innan byggnationen startar. Om byggnaden är felplacerad eller för stor kan det bli mycket kostsamt att behöva flytta eller riva den.

Mjölby kommuns e-tjänst för beställning av kartor och andra mätuppdrag Länk till annan webbplats.

En utsättare kallas ibland även mättekniker, och en mättekniker kan kallas utsättare beroende på vilket skede de arbetar i. Ofta är det samma person som utför båda delarna.

Utsättning: Det sker innan byggnationen påbörjas och innebär att man markerar var byggnaden ska placeras på tomten.

Inmätning: Ett exempel på inmätning är en lägeskontroll, vilket innebär att man efter uppförandet av grunden eller byggnaden kontrollerar dess position.

Innan byggnationen börjar markerar utsättaren eller mätteknikern det område där byggnaden ska stå. Efter att grunden eller byggnaden är uppförd gör man en inmätning, kallad lägeskontroll, för att säkerställa att allt stämmer.

Det är mycket viktigt att byggnaden placeras korrekt och att dess storlek stämmer med bygglovet eller anmälan innan byggnationen startar. Om byggnaden är felplacerad eller för stor kan det bli mycket kostsamt att behöva flytta eller riva den.

Mjölby kommuns e-tjänst för beställning av kartor och andra mätuppdrag Länk till annan webbplats.

När du söker bygglov eller gör en anmälan för en verksamhet krävs det att du lämnar in en verksamhetsbeskrivning. Verksamhetsbeskrivningen ska klart och tydligt beskriva vad verksamheten går ut på och hur den kan påverka omgivningen.

I beskrivningen ska du bland annat ange hur många personer som kommer att vistas i byggnaden eller omkring verksamheten, vilka öppettider verksamheten har, och annan relevant information som behövs för att pröva bygglovet eller anmälan.

När du söker bygglov eller gör en anmälan för verksamheter kan det ibland krävas ett yttrande från ett skyddsombud.

Skyddsombudet representerar de anställda och är ansvarig för arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. Därför ska skyddsombudet vara med i planeringen av nya eller ändrade arbetslokaler för att säkerställa en bra arbetsmiljö.

Skyddsombudet ser bland annat över lokalens utformning och bedömer om arbetsmiljön kan förväntas bli bra och säker.

Mer information om skyddsombud finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.
Mer information om skyddsombud finns på Arbetsmiljöverket.se Länk till annan webbplats.

Bygglov krävs när en byggnad ska ändras till ett väsentligt annat ändamål än tidigare, oavsett om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för den nya användningen. Det här kravet på bygglov gäller alla typer av befintliga byggnader, inklusive ekonomibyggnader, och spelar ingen roll var byggnaden är placerad.

Det gäller även om inga byggnadstekniska förändringar behöver göras och även om den ändrade verksamheten bara gäller en del av byggnaden.

Exempel på när bygglov kan krävas för ändrad användning är när en byggnad byter användning från kontor till bostad, butik till restaurang, ladugård till verkstad, eller bostad till förskola.

Mer information om ändrad användning finns på Boverket.se Länk till annan webbplats.